Att jobba med barn

Förskollärare. Barnskötare. Dagisfröken. Assistent. Pedagog. Alla har vi en gemensam nämnare: förskolan som arbetsplats. 
Många morgonar så kommer jag till jobbet med svullna ögon, ringar under ögonen, så utdöd att det är ansträngande att ta ett enda andetag, och tar kaffekoppen i högsta hugg. Dagen är igång och jag tar emot alla barn. Barn som lämnas av både stressade, lugna, oroliga och roliga föräldrar. Jag möter alla typer varje dag, och jag får många frågor varje dag. Oftast så kan jag svara på frågor om barnets beteende, aptit, sovmönster eller vad jag tror är bäst att ta till för metod hemma för att det ska funka på förskolan. Det händer att jag och föräldern inte delar samma åsikter om vad som är bäst för barnet, men då måste jag som anställd tänka på att förskolan ändå är en servicetjänst för föräldrarna. Då får jag ta saken med en nypa salt och ändå komma fram till en lösning tillsammans med denne för att alla ska bli nöjda och känna sig hörda. Jag måste också kunna räcka till för diverse utvecklingssamtal vilket kräver en noggran uppföljning av varje barn.
      Jag byter många bajsblöjor om dagen. Jag gör många tunga lyft, fastän jag vet att det är bättre att låta bli (jag är ju bara en människa) och varje dag så går jag hem med gula snorfläckar och torkad mat på kläderna. Det är sånt man får räkna med när man jobbar med de minsta. Men. Det är ju ändå så att vi finns till för barnen. Och glädjen som jag får ut av att se ett enda barn utvecklas, skriva sin första bokstav eller kikna av skratt för att min samling är så rolig... det väger över så starkt. Jag, som nog så många andra pedagoger, jobbar med hela hjärtat. Och vi har äran att ge de små många förutsättningar för att de en dag ska kunna bli precis vad de vill. Vi har äran att vägleda de små för att utvecklas och en dag kunna stå på egna ben. Vi har äran att umgås, ta hand om och leka med det finaste som föräldrarna har. Jag har äran att följa upp, engagera mig och fånga barnens utveckling och intressen. Och jag får också äran att själv utvecklas varje dag. 
 
Tack alla fina barn för att ni gör mina arbetsdagar minnesvärda. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0