Det har gått i ett i helgen! I fredags var jag ute på Pinchos med Emma och åt en fantastiskt god tapasmiddag (snart vet de nog våra namn hehe). Så himla skönt sätt att fira in helgen på! Igår var jag och Rickard barnvakt åt hans brorsdöttrar en sväng innan jag for till Trollhättan för att hämta hem vår nya barnvagn! Vi har redan en, men jag är så kär i Crescent infinity att jag inte kunde låta bli. Lördagskvällen spenderades på Strandgatan med Sandra och Linnea innan jag övernattade hos mamma (perfekt när mannen jobbar natt). Idag har det varit full rulle med kalas för Rickard som fyllde 28 igår. Så mysigt!

Det har varit så svårt för mig att acceptera förändringarna som kroppen genomgår under en graviditet. Jag har samlat vätska, ökat lite i vikt, fått en vad som känns för mig megamage, ryggvalkar... Ja listan kan göras lång. Det har varit först nu som jag uppskattar min kropp som den var innan. Och vet ni vad det komiska är? Att innan så uppskattade jag hur min kropp såg ut för flera år sen innan dess.

Men jag har börjat lära mig att tycka om kroppen som den är och blir nu också. För mitt barn mår bra och jag är frisk. Alla förändringar är för VÅRT BARN. Hur kan man hata det när man tänker så? Jag trodde helt ärligt att jag inte skulle bry mig och jag trodde absolut inte att min graviditet skulle bli så jobbig mentalt med alla omställningar. För jag har alltid tänkt att det är naturens gång. Men nu förstår jag verkligen vad alla mina gravida vänner har pratat om innan.

Igår var jag med mamma och Jonas på Isaks namngivningscermoni. Isak är son till min allra äldsta och käraste vän som jag växte upp tillsammans med. När vi var små sprang vi över till varandra jämt , och våra föräldrar var lika bra vänner som vi. Det var så fint att se ceremonin och det var så himla kärleksfullt.

Ett sådant smart sätt att fira sitt barn på! Jag vill aldrig döpa mina barn i kyrkan eftersom att jag personligen anser att religion är totalt oviktigt och det är något som de ska få välja själv när de blir äldre. Jag tycker inte att mina barn ska bli infödda i en religion, utan de ska få välja själv vart och om de vill konvertera i framtiden. Och ja, kultur och religion ÄR stor skillnad.

Efter ceremonin åkte vi på ettårskalas. Väldigt trevlig lördag!

Idag var jag och Rickard på rutinultraljudet på sjukan. Vi hade från början bestämt oss för att absolut inte ta reda på könet eftersom att Rickard verkligen ville behålla det som en sista överraskning på BB. Men mitt i undersökningen så utbrister Rickard "Eller jo förresten! Jag VILL veta! Ja jag är säker!" en stund efter att barnmorskan frågat. Så nu vet vi att det är ett friskt barn med fullt fungerande organ som ligger och sparkar i min mage plus att vi vet könet. Könet i sig har absolut ingen betydelse för oss varken i förhållande till vad vi önskat eller i förhållande till kläder och inredning. Men där emot så känns det roligt att kunna relatera mer till en individ i stället för "den" inne i magen! Och så blir ju namnet mer solklart också.

Åh vilken härlig helg jag har haft! Igår hade vi familjekväll med Rickards föräldrar hos mina föräldrar som slutade i sen hemfärd i snöstorm.
Idag sov vi ut riktigt länge och har mest myst runt som man borde göra på en söndag! Jag gick milen med Emma runt 15, och när jag kom hem så hade min man lagat brakmiddag som heter duga! Nu laddar jag för en ny arbetsvecka så att det kan bli fredag igen, hehe. Jag lever verkligen för de heliga helgerna. Det är liksom därför jag jobbar.

Det bästa med att vara rund sedan innan och gravid måste ju vara känslan av när ens mage blir så utspänd att valkarna på den börjar försvinna! Haha.