Igår var jag med mamma och Jonas på Isaks namngivningscermoni. Isak är son till min allra äldsta och käraste vän som jag växte upp tillsammans med. När vi var små sprang vi över till varandra jämt , och våra föräldrar var lika bra vänner som vi. Det var så fint att se ceremonin och det var så himla kärleksfullt.

Ett sådant smart sätt att fira sitt barn på! Jag vill aldrig döpa mina barn i kyrkan eftersom att jag personligen anser att religion är totalt oviktigt och det är något som de ska få välja själv när de blir äldre. Jag tycker inte att mina barn ska bli infödda i en religion, utan de ska få välja själv vart och om de vill konvertera i framtiden. Och ja, kultur och religion ÄR stor skillnad.

Efter ceremonin åkte vi på ettårskalas. Väldigt trevlig lördag!