Idag var jag och Rickard på rutinultraljudet på sjukan. Vi hade från början bestämt oss för att absolut inte ta reda på könet eftersom att Rickard verkligen ville behålla det som en sista överraskning på BB. Men mitt i undersökningen så utbrister Rickard "Eller jo förresten! Jag VILL veta! Ja jag är säker!" en stund efter att barnmorskan frågat. Så nu vet vi att det är ett friskt barn med fullt fungerande organ som ligger och sparkar i min mage plus att vi vet könet. Könet i sig har absolut ingen betydelse för oss varken i förhållande till vad vi önskat eller i förhållande till kläder och inredning. Men där emot så känns det roligt att kunna relatera mer till en individ i stället för "den" inne i magen! Och så blir ju namnet mer solklart också.